Trampolinsporten

Trampolinsporten omfattar tre olika grenar:

1. Individuell trampolin
2. Synkron trampolin
3. Dubbel-mini-trampolin (DMT)

Inom individuell och synkron trampolin hoppar gymnasterna på trampoliner där duken mäter 2x4 meter.

I individuell trampolin tävlar gymnasten genom att utföra en serie med tio övningar av varierande svårighetsgrad. Gymnaster på den högsta nivån inom trampolin utför trippla volter, med eller utan skruv, och befinner sig på över åtta meters höjd.

En tävling består av tre serier: två i försöksomgången och en i finalomgången. Varje serie inkluderar 10 olika övningar (hopp) som måste utföras i följd.

I den första serien i försöksomgången räknas svårighetsgraden i fyra av seriens tio övningar (gäller endast i högsta klassen); i övriga serier räknas svårighetsgraden för alla övningar.

Gymnasten bedöms utifrån fyra olika kriterier: stil, svårighet, höjd och vandring.

I synkron trampolin utför två gymnaster exakt samma övningar samtidigt på varsin trampolin. Trampolinerna står 2 meter ifrån varandra, och under tävlingen är det utmanande för gymnasterna att se vad den andra gör. Hörseln används istället för att anpassa övningarna till varandra.

Inom DMT springer gymnasten fram till redskapet, gör två hopp och landar sedan på en landningsmatta. Vanligtvis utför gymnasten en övning i luften på väg upp från DMT:n och en annan ned i landningsmattan.

Både inom trampolin och DMT är målet att utföra stilrena, höga, kontrollerade och svåra övningar. Detta kräver höga krav på styrka, smidighet och koordination. Den individuella trampolinen är en OS-disciplin, medan synkron trampolin och DMT har VM som högsta tävlingssammanhang.